Anförande om Ideologi och Euron


Följande text lade jag ut i en textbaserad debattduell om Euron i debattgruppen Gräsrötterna – EU. Den handlar om ideologi.
Jag pläderar för att Euron är felbyggd och inte är något för Sverige.
Mycket nöjde!

Ärade medlemmar
Jag vill inleda mitt anförande med en ideologisk skiljelinje som delar upp de ideologiska inriktningarna i humanistiska och ekonomiska. Denna skiljelinje utgörs av ett mätverktyg. Ska framgång mätas i mänskligt välbefinnande eller ekonomiskt välstånd för en begränsad del av mänskligheten.

Det är avgörande för allt samhällsbyggande från hur ett dagis ska se ut till dagens huvudfråga Euron. Idag har flera ideologier förkastats till historiens sophög och jag vill hävda att det enbart finns fyra överlevande huvudinriktningar kvar. Dessa är från höger till vänster, Fascism Anarkoliberalism, Nyliberalism, och Demokratisk Socialism.

De två största är Nyliberalismen och Demokratisk Socialism och skillnaden mellan dem är just Välbefinnande mot Välstånd. Socialdemokratin är per definition Demokratisk socialism, eller ska vara det, och det innebär utan att avvika från ämnet mer än nödvändigt, att vi eftersträvar att människan ska må bra framför allt annat. Pengar, finansiella system och marknader är direkt underdånigt till välbefinnandet hos människorna. Nyliberalismen är motsatsen och hävdar, om man förenklar, allt till sin råaste form, att människa mår bra av pengar. Pengajakten är alltså det väsentliga och enbart genom att kämpa till sig så mycket pengar som möjligt kan vi bli lyckliga.
I nyliberalismen och framför allt Anarkoliberalismen är samhället och således vårt gemensamma ägande ett systemfel.

Den ideologiska skillnaden är alltså trots allt väldigt stor och ideologierna kan inte leva i harmoni eller samförstånd. Motsatser tar ju som bekant ut varandra.

Euron är bygg av nyliberala krafter och innehåller också drag från Anarkoliberala teorier eller med andra ord marknadsanarkister (samhällslöshet fast med marknadsekonomi). Riktningarna handlar om att bryta ner samhällen och öppna för marknadskrafterna vilket betyder den som äger mest för tillfället. Demokrati är inte prioriterad av just den anledningen att vi inte bör begränsas av något samhälle i vår jakt på ökade tillgångar. Det är Välstånd mot Välbefinnande.

Detta är min ideologiska syn på den kamp som bland annat innefattar Euron. Det ultimata samhället i min mening är ett enat Socialdemokratiska jordklotet men jag ser inte detta gemensamma samhälle bakom nästa krök precis. Det får dock inte stoppa oss för att efterstäva detta mål för mänskligheten.

Europakten måste ses i ljuset av att Svenska folkomröstningar, så som den om Euron, inte är bindande utan rådgivande. Vårt inträde i pakten kan utgöra ett första steg mot medlemskap i euron, ett inträde i en valutaunion som i grunden skapat sin egen kris! Konstruktionen går inte ihop med ett kollektivistiskt samhälle som har ett behov att kontrollera marknaden och eftersträva mänskligt välbefinnande snarare än ekonomisk välstånd hos de mest besuttna.

Sverige genomgick ett stålbad i början av 1990-talet och vi socialdemokrater hyllar ofta Persson som den som löste krisen. Han drev på för mer budgetsanering och disciplin vilket var nödvändigt men krisen i Sverige vända framförallt eftersom behovet av Svenska varor var efterfrågat i världen samtidigt som kronan sjönk i värde. Hade vi inte sett mer intäkter hade det kvittat om vi tätat badkaret det vore tomt ändå.

Idag står vi något sånär stabila medan Euroländerna har samma kris som vi hade då och valutaunionen omöjliggör nödvändiga insatser eftersom länderna inte har makt över sin egen valuta eller riksbank. Och precis som jag ofta sa under valrörelsen 2006, säger jag nu. Hur ska ränteverktyget, det ända instrument dagen system har att erbjuda, fungera om ett land har en deflation medan ett annat har inflation?

Om ett land behöver få mer pengar i omlopp medan ett annat är överhettat och behöver mindre pengar i omlopp, hur ska man då göra i Bryssel? Sanningen är att vi redan 2006 såg exakt detta scenario i Portugal och Irland, två länder som drabbats extra hårt av detta nyliberala ekonomiska experiment. Ja-sidan sa då att det skulle jämna ut sig själv men det gjorde det inte.
Flera av Ja-sidans ledare var också emot folkomröstningarna för de visste bäst själv. Men om de med diktatorisk makt tvingat in hela Europa i Euron då hade vi alla fallit för krisen nu. Idag står flera viktiga stater utanför och på mer stabilare mark. Detta gör att vi bättre kan hjälpa våra grannar.

Hela EU-projektet är instabilt och knakar, inte för att principen om en europeisk gemenskap är fel, utan för att konstruktionen varit undermålig från första början. Och på samma sätt som Nyliberalismen är självdestruktiv pga. sin inbyggda hetsjakt på påhittade värden som pengar, är EU självdestruktivt pga. sin brist på demokrati och socialt engagemang.

Det största felet som vårt parti gjort är inte att man gett våran regering klartecken att förhandla med våra grannar om hur vi tillsammans ska ta oss ur denna kris, orsakat av ett felaktigt system, utan att vi inte anslöt till vänsterns krav om att vi skulle införa ett socialt protokoll där människors välbefinnande och rättigheter skulle tas upp.

Sverige bör inte delta med mindre krav än så för att vi inte ska själva dras ner i denna kris som blind jakt på pengar orsakar. Euron har själv orsakat krisen, och det är därför genom att överge de nyliberala tankarna på att marknaden och pengajakten kan lösa allt själv, som vi kan vända på trenden i Europa.

Det finns dock inget som tyder på att valutaunionens tungviktare tänker gå med på något sådant och därför måste vår hållning vara att se till att inte själva dras ner i den kris som hotar att kasta hela Europa i mänskligt lidande.

3 thoughts on “Anförande om Ideologi och Euron

  1. Vi måste prata om kapitalismen del 1/3

    Vi måste prata om kapitalismen del 2/3

    Vi måste prata om kapitalismen del 3/3

  2. Du har så rätt i det du skriver…men liberalsossar styr partiet nu…Stefan Löfven är en sån…som vill ansluta Sverige till EMU:s skuldallians…det verkar som sossepolitiker fattar NADA !…och dem struntar i folkviljan…svenska folket röstade n e j till EMU..!

    • Socialdemokraternas styrka och svaghet är just att man har två ben att stå på.
      Ett liberalt och ett Socialistsikt. Normalt brukar det inte vara ett problem eftersom man genom interna debatter och idébollande kunnat ta det bästa från båda sidor och få ett stark och verklighetsförankrat förslag. Men den kris, eller snarare, en av det kriser som vi ser i det öppna nu beror på att en obalans i maktfördelningen inom partiet gjort att den liberala sidan isolerat sig och genom tvång och lögner tvingar S in på borgarnas planhalva.
      Det enda som kan reda ut detta är att kritiker av den förda politiker snackar ihop sig och tvingar fram en maktbalansering i partiet. Då kan man hitta den gyllene medelvägen igen och reformera fram ett Sverige som hylla välbefinnande snarare än välstånd!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s